P e r n i l l a

Haaaaallllåååå?

Känner att det ekar lite här.

Öde.

Men det är så mycket när man påbörjar ett nytt jobb.

Kvällarna går åt till att sova eller fixa i lägenheten.

Gästrummet å datarummet ä på G nu, börjats på lite smått.... Det blir mysigt här hemma, å det känns viktigt i en stad när man knappt känner någon- att man trivs i sitt hem. För "hem" är fortfarande Umeå i hjärtat. Dit längtar jag ofta. Där finns skruttungarna å min Jessiebell. Hon är en guldig å glittrig å alldeles alldeles FIIIIIIINASTARE vän!!

Å till lilla mamma i Malå oxå, såklart. Å världens bästa Läna, i A-tjorv.

Men hem är också Johannes, å han finns då här, med mig, i vår lägenhet, med sötaste vovven.

Ibland känns det som man går mycket uppför, men damnit- ni ger mig vingar.

Längtar efter dig från en hård säng på lassarettet. Bredvid mig ligger liten med feberfrossa och lilla kroppen skakar. Man känner sig lite maktlös. Men gumman, bra att du har det bra! Det tar nog ett tag att rota sig, men det kommer ska du se.



Kraaaaaaam!!!

/sis

Om inte går tiden fort så ni kan komma hem (eller hit) snart ;) Hoppas att det lugnar ner sig snart, så att vi här uppe får lite mer uppdatering! Saknar dig =) Puss

Alltså vad skriver jag... Korrmeddelande: Om ni inte börjar känna er så hemma, så går lix ett år ganska fort,och ni kan söka jobb här uppe =) Ungefär så tänkte jag tidigare, men det blev fel ;)