"Äcklig"
Så heter boken som jag läser nu. Och har bara hunnit läsa 80 sidor sedan igår men jag är redan fast i den. Trots dess grymma innehåll kan man inte sluta läsa, även om man innerst inne känner att man inte vill veta att någon kan ha det så hemskt.
Rekommenderar den starkt- trots jag inte läst ut den ännu.
Finns på www.bokus.com för 37:-.
Författaren, numera domare, berättar om sin svåra uppväxt i London under 70-talet. Mamman misshandlade henne både fysiskt och psykiskt och ingen i familjen vågade säga ifrån. Som elvaåring försökte hon skriva in sig själv på barnhem men misslyckades och när hon var tretton blev hon lämnad att klara sig på egen hand.
"Du är en äcklig hora. En äcklig, äcklig hora, sa mamma och dunkade mitt huvud mot dörren. Constance var van vid att bli misshandlad, både psykiskt och fysiskt, av sin egen mor, och regelbundna slag och svält orsakade flickan ofantlig smärta. Men det var den känslomässiga tortyren avsaknaden av kärlek som gjorde mest ont. Föreställ dig att din mamma kallar dig en äcklig, ful bakterie. Föreställ dig att din mamma flyttar när du är tretton år gammal och lämnar dig ensam, utan värme, elektricitet och mat. Hade du överlevt? Constance gjorde det. Hon trotsade alla odds, och kämpade sig till så mycket självkänsla att hon klarade att studera vid universitet och bli Storbritanniens första svarta domare. Fruktansvärd, brutalt ärlig och ändå upplyftande; Äcklig är Constance Briscoes historia."
Rekommenderar den starkt- trots jag inte läst ut den ännu.
Finns på www.bokus.com för 37:-.
Författaren, numera domare, berättar om sin svåra uppväxt i London under 70-talet. Mamman misshandlade henne både fysiskt och psykiskt och ingen i familjen vågade säga ifrån. Som elvaåring försökte hon skriva in sig själv på barnhem men misslyckades och när hon var tretton blev hon lämnad att klara sig på egen hand.
"Du är en äcklig hora. En äcklig, äcklig hora, sa mamma och dunkade mitt huvud mot dörren. Constance var van vid att bli misshandlad, både psykiskt och fysiskt, av sin egen mor, och regelbundna slag och svält orsakade flickan ofantlig smärta. Men det var den känslomässiga tortyren avsaknaden av kärlek som gjorde mest ont. Föreställ dig att din mamma kallar dig en äcklig, ful bakterie. Föreställ dig att din mamma flyttar när du är tretton år gammal och lämnar dig ensam, utan värme, elektricitet och mat. Hade du överlevt? Constance gjorde det. Hon trotsade alla odds, och kämpade sig till så mycket självkänsla att hon klarade att studera vid universitet och bli Storbritanniens första svarta domare. Fruktansvärd, brutalt ärlig och ändå upplyftande; Äcklig är Constance Briscoes historia."
Kommentarer
Trackback
